Goodbye my Kate ♥

Galen dag. Idag åkte Kate vidare till Colombia för hon behöver börja tjäna pengar, som jag berättat för er tidigare så åker hon aldrig hem! Hon lever på resande fot och här gav inga jobb tillräckligt med pengar, jag däremot kommer åka hem snart och jobba istället! När jag följde henne gråtandes till busstationen bröt även hon ihop, Kate som nästan aldrig gråter! Vi kramade om varandra hårt innan hon behövde springa på bussen som skulle åka! Jag stod utanför bussen och hulkade när en man som säljer empanadas på gatan här i Montañita gick förbi och såg mig! Han tittade först på mig, sen på Kate på bussen, han stod bara och pekade på bussen och sen på mig med öppen mun. "She is on and you are not?!" sa han! Alla i Montañita ser mig och Kate som en person, helan och halvan. När bussen började rulla tog han sin arm runt mig och ledde mig tillbaka in till staden och jag var helt förstörd, jag tror aldrig jag pratat med honom innan förutom när vi hälsat på gatan men han förstod mig ändå och var så snäll som tröstade mig! Nu har hon åkt i alla fall och det känns så tomt, men jag är glad för henne som är påväg mot nya äventyr och vi kommer ändå prata varje dag på skype om jag känner oss rätt haha! 
// 
Crazy day. Today is the day that Kate left our little town to go to Colombia! She had to go because of a work opportunity she has as an english teacher in Cartagena, north Colombia! When I followed her to the bus station I was sobbing as always (I cry easily haha), but when we arrived she also broke down completely.. Kate who almost never cries! We both hugged super hard before she had to go on the bus! I stood outside the bus and sobbed when a man who sells empanadas on the street here in Montañita walked by and saw me! He looked first at me, then at Kate on the bus. He just stood and pointed to the bus and then at me with his mouth open. "She is on and you are not?!" he said. Everyone in Montañita see me and Kate as one person. When the bus started rolling, he took his arm around me and led me back into the city and I was completely destroyed, I don't think we've ever spoken before except when we greeted each other on the street, but he understood me anyway and was so sweet to comfort me! Now she left anyway, it feels sooo empty! I am really happy for her though that she is going on new adventures and we will still talk on skype everyday if I know us right haha!

Seven months in South America together ♥